På stugan i Barösund hittade jag nyligen en blekgul lapp med följande text:"Meddelande till passagerarnaPostbussen Helsingfors - Bromarv upphör att trafikera den 1.1.1988.Vi tackar passagerarna för angenämt samarbete.PTV POST"Följande tanke slog mig genast:Tänk att det är snart tjugo år sedan den dagliga postbusstrafiken mellan Helsingfors och Bromarv via bland annat Barösund upphörde.Nödvändiga inbesparingsåtgärder sade man från bolagets sida. Motiveringen känns bekant. Dessutom med vissa föraningar om vad den stora ekonomiska krisen i början av 1990-talet skulle medföra i form av massuppsägningar och nedskärningar.Senare skulle också posten i det gula posthuset bakom butiken på Orslandet i centrum av Barösund gå samma öde till mötes. Postanstalten indragen kort och gott. Posthuset finns visserligen ännu kvar, men postverkets gula färg har ersatts av röd fasad med vita knutar.Jag minns ännu hur jag i Barösundsposten alltid köpte frimärken för mina postförsändelser. Allt för att stöda vårt postkontor i Barösund brukade jag säga åt Siv Holmberg på den tiden jobbade där.Många minns säkert också hur den gula postbussen kom till Barösund varje morgon omkring kvart till tio före åtta på morgonen. Från mitten av juni till mitten av augusti brukade åtminstone en morgonpigg sommargäst stå vid Tjudas postlåda på Barösundsvägen för att kolla att bussen kom punktligt: nämligen min far Harry Helenius som var pensionerad rektor för Svenska Normallyceum eller Norsen i Helsingfors. Enligt vad han berättade hade han ibland sällskap av Harri Wager, också han sommargäst på Barölandet. Nästan på sekunden skulle postbussen vara i tid. Kom den bara några minuter för sent var det inte bra. Tiden i skolan hade gett punktliga vanor. Lika troget kunde man varje dag på kvällen åka in till Helsingfors från Barösund med postbussen. Också de genomhyggliga busschaufförerna blev genom åren vänner med många av resenärerna.Men för den äldre generationen infödda Barösundsbor och sommargäster är det väl Karl Lönnroth eller Post-Kalle som mer än någon annan personifierar posttrafiken i Barösund. Det var innan landsvägen 1970 öppnat postbusstrafiken från fastlandet. Om någon på sekunden höll sitt tidsschema så var det Post-Kalle. I en intervju som jag gjorde med honom i den finlandssvenska båttidskriften Frisk Bris (nr 2/1990) berättas om hur man vant sig vid Post-Kalle och hans båt "Rea" som startade kl. 9.00 från butiksbryggan på Orslandet för att börja sin en timme långa färd mot Ingå kyrkby. Lika punktligt startade han kl. 12.00 från kyrkbyn tillbaka mot Barösund där han var exakt kl. 13.00. Hans punktlighet var så legendarisk att många ställde klockan efter honom när de såg "Rea" komma. Man tänker osökt på filosofen Immanuel Kant som för över tvåhundra år sedan varit lika punktlig i sin hemstad Königsberg. Också efter hans regelbundna promenader sägs stadsborna ha ställt sin klocka.Post-Kalle skötte postkörandet från den 1 januari 1945 till den 18 januari 1970."Posten måste fram. Det var huvudsaken. När det var öppet vatten körde jag med en öppen grå fiskarbåt som jag köpt av min bror. När isarna höll gjordes färden med häst och släde", berättade han för Frisk Bris.I slutet av femtiotalet byggdes "Rea" som ersatte den gamla gråa fiskarbåten.Speciellt kom Post-Kalle ihåg menförestiderna. Det värsta var de lösa isflaken och den farligaste platsen var Norrfjärden och Skanssundet vid lotsstationen. En gång hände det att han nära Mörholm hamnade i vattnet med både häst, släde och postsäckar. Men allt inklusive postiljonen kunde räddas.Postutdelningen slutade inte med att Karl Lönnroth hämtat posten till postanstalten i Barösund. Också befolkningen i yttre Barösund skulle få sina postförsändelser."På min tid var det Alvar Svanbäck från Själö som med sin postbåt skötte utdelningen på rutten längs Ramsjösundet ut till Bågaskär. Den rutten övertogs av hans son Harry Svanbäck. Och Lasse Granroth hade hand om postutdelningen längs rutten Svartö, Sillsundet ut till Kälkö", berättade Post-Kalle i intervjun.Rutterna finns kvar, men postiljonerna är nya. Med gamla traditioner att bygga på.