Kirjallisuusilta

Årets Litteraturafton i Barösund går av stapeln lördagen den 20 juli 2019 kl.18:00 på Wallhalla.
 
Vi kommer också i år liksom tidigare att gästas av sex aktuella författare, som presenterar sina verk. Här nedan presentationer av författarna.
 
 
 

KATJA BARGUM doktorerade 2007 med en avhandling om myrors sociala evolution. I år har hon tillsammans med Heikki Helanterä publicerat Myrornas hemliga liv (Förlaget M). Ämnet har oanade dimensioner: en femtedel av jordklotets biomassa är myror, och förutom i sommarstugans kök och i myrstackar finns myrorna i och på marken i stort sett överallt. Myror samarbetar utan ledare, offrar sig för helheten, arbetar och latar sig, lämnar luktspår och skiljer mellan oss och dem. De har sjukvård och vaccin. I myrornas liv finns såväl dramatik som en hög grad av organisation.
Bargum har varit chefredaktör för en vetenskaplig tidskrift i London och arbetat som vetenskapsjournalist i Finland. Tillsammans med Hanna Kokko fick hon statens pris för informationsförmedling för Torsken som krympte och andra evolutionära mirakel 2009.
 
BIRGITTA BOUCHT (f.1940) begrundar i sin senaste bok Nedräkning (Schildts & Söderströms) tankar kring människans liv och dödlighet. Boken är en vandring i berättelser som gestaltar drömmar,  barndomsminnen, samtal med vänner och upptäcktsfärder i varierande landskap, såväl inre som yttre. I längre och kortare prosastycken och dikter för Birgitta Boucht samtal  med läsaren om de livserfarenheter och existentiella frågor som hon reflekterar över. Ofta kryddas texterna med humor och sinne för det absurda i livet.
Birgitta Boucht debuterade som författare 1975. Sedan dess har hon gett ut ett trettiotal böcker. Hon har arbetat som frilansjournalist och chefredaktör för tidskrifterna Astra Nova och Fredsposten. År 2008 utnämndes hon till hedersdoktor vid Åbo Akademi. År 2015 mottog hon Tollanderska priset av Svenska litteratursällskapet.
 
CARINA KARLSSON är född och uppvuxen på Åland. I sin roman Märket (Schildts & Söderströms) berättar hon om häxeri, djävulsverk och häxprocesser på Åland. År 1665  är en mörk tid. I romanen får vi följa fem åländska kvinnors väg från de första anklagelserna, förhören och tortyren till avrättningen. Kvinnorna bränns på bål. Karlssons roman bygger på historiska händelser. Hon visar hur en världsbild som balanserar  mellan förnuft och vidskepelse i värsta fall kan sluta i grymhet, kaos  och vansinne. Fem oskyldiga kvinnor döms i romanen till döden.
Carina Karlsson debuterade med en diktsamling 1996 och har sedan dess skrivit böcker i olika genrer. Romanerna Mirakelvattnet (2015) och Algot (2017) nominerades till Nordiska rådets litteraturpris.
 
EVA ODRISCHINSKY (f. 1953) beskriver i Som alla andra. Min judiska familj och jag (Förlaget M) sin uppväxt i Helsingfors i den dubbla minoritetspositionen av judinna och finlandssvensk. Pappan talade finska, mamman svenska, och Evas vänner var trots pappans varningar om gojims (icke-judars) opålitlighet just icke-judar från hennes finlandssvenska skola. Genom personliga minnen belyser Odrischinsky ett specifikt judiskt men också allmänmänskligt dilemma: ”hur besvärligt det är att hålla fast vid sin egenart och samtidigt vilja vara som alla andra.”
Odrischinsky har studerat historia och teater, och har arbetat på olika teatrar och på Yle. 2011 gav hon tillsammans med Mikaela Hasán och Mats Gezelius ut Jerusalem. En bok som hjälper dig att gå vilse. Den handlar om hennes nuvarande hemstad.
 
ADRIAN PERERA (f. 1986) ger i år ut sin första roman, Mamma (Förlaget M). Berättelsen är skriven ur barnperspektiv med den lille Tony i centrum. Under fyra dagar, i det tidiga 1990-talets Finland, tar vi del av hans tillvaro med en mor som talar fyra språk och packar lådor om nätterna, och en far som dyker upp om lördagarna. Romanen handlar om arbetarklass, lågkonjunktur, migration och trasiga familjer. Berättelsen har rötter i skräckgenren, men i stället för blod och våld skapas känslan av obehag med språkliga medel.
Perera fick Svenska Yles litteraturpris för sin debut, diktsamlingen White Monkey (2017). Den har kallats ”ett slags poetisk lärobok i lyssnandets konst” och ”en vändpunkt för den finlandssvenska litteraturens vita rum.”
 
MÄRTA TIKKANENs (f.1935) Män kan inte våldtas (Schildts & Söderströms) från 1975 utkommer i år i en nyutgåva med förord av Linda Boström Knausgård. Utöver detta publiceras Måste försöka skri- (Schildts & Söderströms) som bygger på  brev mellan Tikkanen och väninnorna och författarkollegerna i Sverige: Åsa Moberg, Birgitta Stenberg och Bodil Malmsten.
Märta Tikkanen debuterade 1970 med romanen Nu imorron och fick sitt genombrott med romanen Män kan inte våldtas 1975 – idag en klassiker. Bästsäljaren Århundradets kärlekssaga utkom 1978.  Hennes senaste bok, Emma & Uno (2010) handlar om morföräldrarna. Många av  böckerna är skrivna som autofiktion.
Tikkanen är flerfaldigt prisbelönad med bl.a. Nordiska Kvinnors Litteraturpris (1979), Pro Finlandia (1992), Tollanderska priset (1999), Svenska Akademiens Finlandspris (2002) och Signe Ekblad-Elhs pris (2014).
Märta Tikkanen startade litteraturaftonen i Barösund 1988 och höll i tyglarna för den i 30 år.
 

Operationer

Henri Janhunen
Henri Janhunen
Henri Janhunen
Henri Janhunen
Henri Janhunen